Mobil

+46721815971

E-post

jenny@jennyshelhet.se

Öppettider

Varierar

Har funderat en stund på varför jag samlar på mig så mycket saker. En vän som hälsade på sa, ”Oj, vad du har mycket…” och jag vet att det är så, det fylls på och jag rensar inte ut eftersom jag har svårt att skiljas från saker. Så, varför har jag det?

Dels har jag ärvt ett beteende från mina föräldrar (och tidigare generationer som levt i fattigdom), ett ”bra att ha”-beteende som antagligen härstammar från deras upplevelser av Andra världskriget. Man samlar, slänger ingenting, det kan vara allt från matrester till söndriga lådor eller vad som helst som man skulle kunna ha nytta av. Fixa och reparera…

Sedan fäster jag mig rent emotionellt vid saker som gör mig glad. Jag har de senaste dagarna funderat på min penn-fetischism. (Fetischism som i dyrkan av heligt föremål, ej sexuell, även om lyckan att hitta en ny underbar penna kan kännas som en lätt orgasm). 

temuggar

Och temuggar…

Så, det jag kom på häromdagen, vilket egentligen inte är så märkligt egentligen, är hur jag kopplar ihop mina saker med emotionella minnen och varför. 

Som med mina pennor och andra konstnärs- och kontorsmaterial. Jag har ritat sedan jag kunde hålla en penna i handen. Det blev snabbt min terapi, teckningarna och mina fantasier hjälpte mig igenom min barndom och blev min tillflykt när saker var svåra att hantera för mig. Genom pennan så renade jag mig och mina instängda känslor, i bilderna flydde jag till andra världar, uppfann nya saker och drömde om framtiden. Pennan var en älskad vän. Laddad med hjälp och jag gav pennor, papper, färger kärlek. De blev nästan som personer, hade personligheter. Så gjorde jag med många andra saker också, inte bara leksaker som dockor utan även glaskulor, pinnar… Ja, som de flesta barn gör antar jag. Men jag tror att jag knöt an hårdare pga den miljön jag växte upp i. Stenar…Älskar stenar.

Jag har dock blivit mycket bättre på att inte köpa saker ”i onödan” för att fylla ett behov av en kärleksupplevelse. Jag antar att det är förälskelsehormoner som triggas igång när jag ser en fin penna, sten eller temugg. Och jag har nästan helt slutat plocka med mig stenar från stranden. jag tar ett foto istället.

Att äga kärlek, trygghet, eller vad det nu är saken symboliserar…Ge sig själv det man behöver, självmedicinering på ett sätt. Kan ju vara godis, mat, sprit och droger också. Alltså ett beroende om det skulle bli helt okontrollerbart.

Idag kom jag på vad temuggar och te symboliserar för mig eftersom det är en senare ”förälskelse” som kom i tonåren. Lös-te. Vilken underbar njutning! Jag kom i kontakt med lös-te när jag var i yngre tonåren och vilken skillnad det var mot Yellow Label Tea som min mamma hade. Då började jag också köpa muggar som var fina och goda att dricka ur. Temuggarna blev som en symbol för min frihet, att kunna göra egna val och att kunna ge mig själv något gott . Det blev även en symbol för vänskap och samtal på sena nätter lite senare. Frihet, vänskap och njutning, i en mugg. Så känslan av att köpa en ny vacker mugg…den kopplar jag ihop med allt detta. När jag håller i en av mina muggar, så vet jag när jag köpte/fick den, mina saker är köpta med ett medvetet (om än känslomässigt) val och är sedan kopplade till minnen. Både förhoppningarna före och sedan de upplevelser jag har med dem. Det blir ju som att en god energi samlas i muggen/saken, varje gång man använder den med kärlek (dricker något gott, njuter).

Jag funderar på varför så många vill göra sig av med nästan alla sina saker, som att det är en börda…och bara ha minimalt, praktiskt. Jag ser inte mina saker som endast praktiska föremål, de har en historia, de har en känsla och på ett sätt är de ju en del av mig eftersom de bär min energi. Minnen som blir tydliga och handfasta eftersom du kan hålla i dem.

Dessutom finns det så mycket vackert. Som gör en glad. Och ja, jag har mycket grejer. Men jag ÄR ju mycket också, har många intressen och utför mycket kreativt. Ett tomt rum hade varit döden för mig.

Eller rättare sagt ett tomt rum blir väldigt snabbt fyllt med saker när jag är i närheten!

Men jag tänker, som alltid, du har ett medvetet val, när du blir medveten. Om du fortsätter med dina inlärda beteenden helt omedvetet så är ju risken att det blir okontrollerbart. Men när du är medveten så kan du välja om, när och hur du vill fortsätta med ditt beteende.

pennor

Rekommenderade artiklar

Translate »

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.