Mobil

+46721815971

E-post

jenny@jennyshelhet.se

Öppettider

Varierar

Mitt hjärta dansar. Jag sjunger högt och dansar barfota över de vita kalkstenarna. Gräs och blommor har slagit rot mellan stenblocken och blommorna är små och blåa precis som på min nya vackra crèmefärgade klänning. Mitt långa hår trasslar in sig, med vindens hjälp, i sina egna lockar. Lycklig. Ja, jag är lycklig, min kropp kan inte vara stilla och jag kan inte sluta sjunga. Jag älskar den vackraste mannen i staden och han älskar mig. Han är så stark och trygg, lite äldre än mig och har redan arbetat många år inom politiken. Han är bestämd till sättet men kan ändå vara så väldigt mjuk och när han ser på mig med sina varma, bruna ögon så upphör omvärlden att finnas. Då känns det nästan som att jag upphör att existera och vi blir till en enda själ. Min far har precis gett oss tillåtelse till giftermål och jag drömmer, dansar, sjunger om vårt framtida liv tillsammans.

Solen gassar och de har bestämt att träffas vid gravmonumentet. Det är ett vackert, kritvitt, cirkelformat bygge med flera nischer med planterade olivträd i. Runt om den stenbeklädda ytan framför byggnaden finns också flera träd i lummig grönska, det är som en liten insynsskyddad oas. Den unga kvinnan dansar runt och plockar de små blommorna som hon sedan kastar upp i luften för att sedan låta regna över sig. De fastnar i håret. Hon snurrar och snurrar, yr på livet och förälskad i allt.

Plötsligt hugger någon tag i henne och tar ett hårt tag om hennes axlar som att få ett slut på allt virvlande och dansande. Hon vet att det är han men blir ändå lite chockad över det abrupta avslutet. Hon väntar på att få omslutas i hans armar och hon blundar i tron av att det först ska komma en kyss. Men han släpper inte henne och hans fingrar borrar sig djupare in i hennes kött. När hon slår upp sina ögon och tittar in i hans så är de svarta, det finns ingen kärlek där längre och hon blir rädd.
“Vad har hänt?” undrar hon men han svarar inte, hans käkar pressas ihop mot varandra när han till slut släpper hennes axlar och tar ett hårt grepp om hennes smala, långa hals. Hon ser helt oförstående in i hans kolsvarta ögon som är så hårda och kalla. Han säger fortfarande ingenting. Hon är helt i chock och kan inte ens få för sig att kämpa för sitt liv. Den man som hon älskar och litar på, den hon ska leva lycklig med resten av sitt liv, få barn med, bli gammal med – varför gör han så här?
Hon dör sakta i händerna på sin älskade, helt ur stånd till att förstå varför och sorgen fastnar djupt i hennes själ.

Nästan tvåtusen år senare, i bilen på väg ifrån affären, så känner hon att hon inte kan andas, som att två händer håller hårt om hennes hals. Hon går in i känslan som så många gånger innan när någon underlig känsla infinner sig i hennes kropp och ser då scenen framför sig. Hon känner hur lyckan förvandlas till sorg och hur oförstående hon fortfarande är till varför det blev så. Budskapet som hon får speglar även nutid och är “Han försöker tysta dig. Kontrollera dig med tystnad.” Hon kippar efter andan och tårarna väller fram. Hon gråter ljudligt där i bilen och “Varför?” är frågan hon fortfarande ställer sig. “Du var för glad.” svarar mannen henne i visionen. ”Min svartsjuka och rädsla för att du skulle ge sig åt en annan drev mig till galenskap. Jag fick för mig att din glädje skulle locka till sig andra män som du villigt skulle ge sig åt.”

“Men jag älskade bara dig. Det var dig jag var lycklig med.”

Men han kunde inte tro det och han måste få henne att sluta dansa. Hon måste kontrolleras om hon skulle vara hans gemål, den status han hade krävde att man skulle uppföra sig värdigt. Hans kollegor hade redan kommenterat hennes sätt och utseende, att hon var mer vild än tam och att han aldrig skulle kunna bemästra henne. Han hade legat vaken hela natten och tankarna hade snurrat omkring i hans huvud. Han såg henne med andra män och orden som kollegorna sagt målade hans fantasier svarta. 

Förblindad av svartsjuka kom han till deras möte och när han såg henne så lycklig så trodde han mer på sina fantasier än att hon var lycklig på grund av honom. Det var som att hans käkar hade låst sig i ett inre raseri och han kunde varken fråga något eller säga ett enda ord. Det var som att han med sin egen tystnad skulle tysta henne också. Allt blev svart när han fick stoppat henne i dansen och när han sedan kom till sans så låg hon livlös i hans knä. Stora droppar föll från hans kinder och ner på hennes ljusa klänning. Den kvinna som hade gett honom glädje och liv var borta. Han bad denna underbara gudinna om förlåtelse men det var för sent, hennes själ hade redan lämnat platsen och försvunnit in dimman som leder till ljuset.

Hon förstod aldrig ’varför’ och sorgen som inte kunde förlösas där och då fastnade som en energi i halschakrat och kom att följa med och förstärkas genom flera liv framöver. Liv som slutade med halshuggning, hängning eller strypning igen, bara för att hon visade sitt sanna jag och att det var för farligt att visa upp den rena sanningen för omvärlden. Allt detta satt fortfarande kvar i hennes kropp idag och när hon nu läkte så skulle hon äntligen våga vara sig själv. Utan rädslan att bli dödad.

När man får förståelsen och kan förlåta sveket en älskade gjort så löses blockeringarna upp på djupet. När man blir medveten om varför så kan man släppa det i sinnet och känna kärleken som alltid finns där. Det som hände då återupprepades nu fast i en mildare symbolisk variant men smärtan var lika stor nu som då. En iscensättning som läkte på flera plan.

Ett utkast till en novell i min kommande samling.

© Copyright 2020 Jennys Helhet. All Rights Reserved.

Rekommenderade artiklar

2 kommentarer

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.